Sportchef Tomas Lind meddelar under torsdagen att Emil Georgsson är först ut att förlänga sitt kontrakt med klubben. VIK och Emil har undertecknat ett nytt ettårsavtal och därmed är Emil klar för sin nionde säsong i Västerviks IK.

31-årige Emil som flyttade till Västerviks IK när laget huserade i division 2 från Team Uppsala i division ett 2006 har alltså hunnit med åtta säsonger och mer än 300 seriematcher under de två sejourer som han spenderat i VIK (2006-10, 2012-). Han kommer att utgöra en viktig defensiv kugge med sitt uppoffrande slit och smarta spel även nästa säsong. Sportchef Lind är mycket nöjd med hur Emil har tagit sig an sin nya lite mer defensiva roll i laget.

Sportchef Tomas Lind besökte Emil på hans arbetsplats Ahlsell på torsdagen.

Webbsidan tog ett snack med Emil:

Hej Emil! 

Först och främst: grattis till en grymt bra säsong även om jag förstår att det var surt när den tog slut abrupt i förrgår. Du har valt att förlänga ditt avtal med VIK, vad var huvudsakliga anledningen till det?
- Att jag fortfarande brinner för att spela hockey och för att den här säsongen har gett mersmak, tycker jag. Jag ser fram emot en till säsong och jag känner att jag fortfarande har suget. 

När vi pratades vid ungefär vid samma tid förra året, efter färdigspelad säsong då, så sa du att du var lite spänd på att se hur du skulle räcka till i HockeyAllsvenskan. Sportchef Tomas Lind – och väldigt många andra med honom – tycker uppenbarligen att det har gått jättebra för dig att byta en division uppåt. Hur känner du själv att det har gått?
- Jag känner att det var en ny nivå som jag aldrig hade spelat på och inte riktigt visste hur jag skulle klara av det, men vi märkte ju rätt snabbt – redan på träningsmatcherna mot allsvenskt motstånd och även Karlskrona från SHL – att laget dög till bra. Även början på serien visade att den teorin var rätt, så i och med lagets framgångar blev det lättare att slappna av själv. Förlorar man mycket så blir det kanske att man lägger mer press på sig själv, går laget bra är det lättare att jobba och utvecklas om man säger så. Jag fick ju en ny roll också, för mig var det nog en fördel att jag gick från en produktiv roll till en mer destruktiv roll med mer skitgöra. Då förändras kravbilden och under säsongen har jag fått mycket positiv feedback från folk kring laget.

Den här säsongen som har gått har du fått, som du säger, spela en krävande defensiv roll med säkert hälften av all boxplaytid på isen. Är det rollspelandet som är den stora skillnaden mellan Hockeyettan och HockeyAllsvenskan? Att det är viktigare att ha utpräglade rollspelare som verkligen blir experter på sina roller på högre nivå?
- Det kanske blir viktigare ju högre du kommer, även om jag tycker att det också var en viktig anledning till att vi gick upp förra året – att vi hade klara roller i Västerviks IK redan då. Men som sagt, man möter skickligare spelare högre upp som är duktiga i exempelvis powerplay, så det är klart att det blir viktigare ju högre upp du kommer.

Skulle man också kunna säga att skillnaden mellan toppskiktet i Hockeyettan och HockeyAllsvenskan är mindre än många tror?
- Ja, var nog en av dom som definitivt trodde det var stora skillnader. Men antagligen var ju vi såpass bra, eller så har Allsvenskan blivit lite sämre. Det är klart att det finns en skillnad, men inte så stor som jag kanske hade trott att det skulle vara.

Du är ju en av få spelare i laget som kombinerar yrkesliv med allsvensk hockey, kommer du att fortsätta med det även nästa säsong?
- Ja, det kommer jag att göra. För mig funkar det rätt OK. Jag ska inte säga att det är optimalt, men jag är i det skedet av livet så för mig finns det egentligen inga val. Fast det är klart att det är tufft ibland, samtidigt som jag ser att det kan vara en fördel att komma upp i tid på morgnarna, man får en bra dagsrytm, får en bra frukost, man är trött på kvällen när man ska sova. För mig funkar det bra, men ska du spela hockey på allsvensk nivå är nog det bästa att man är just bara hockeyspelare, för ibland är det tufft när man ska upp och jobba efter någon lång bortaresa. Det är tuffare matcher och det är fler matcher nu i Hockeyallsvenskan framför allt. Det sätter sig på kroppen.

Innan den här säsongen var expertisen enig om att Västerviks IK skulle hamna längst ner och VIK spelade med och sa att målsättningen var att undvika de två sista platserna. Lite längre fram på säsongen kryper det fram att ni pratat om en högre målsättning. Hur hundan ska ni kunna baissea lagets chanser nästa säsong nu?
- Jag tycker att klubbens mål många år framöver bör vara att spela Allsvensk hockey. Vi är fortfarande en liten förening i sammanhanget, vi utvecklas fortfarande som förening och det kommer att ta tid. Samtidigt går det ju inte att ha något annat mål än att hamna topp åtta, för alla vill ju spela vidare. Men det finns ingen bra anledning att prata om det externt, för det sätter bara onödig press på laget.

En avslutande fråga: Du var först med att skriva på nytt kontrakt efter förra säsongen och du är först nu. Gör du detta som ett statement för att dra med dig fler spelare att skriva nytt kontrakt snabbt?
- Nej, det är inte min tanke. Förr kanske man kunde dra med sig nån, men det är en fjärdelinalirare som det handlar om – det är nog ingen som kollar om jag spelar eller inte. Men jag vet ju att det är ett jävla jobb för Tomas att få klart alla kontrakt, ju fortare man kan kan få folk att bestämma sig ju enklare blir det väl. Nu kan ju han bocka av ett namn på sin lista i alla fall, nu slipper han koncentrera sig på mig. Jag hoppas att så många som möjligt stannar, men jag tror inte min signatur är direkt avgörande för deras val. Det är faktiskt mest skönt för egen del att veta hur det ska bli så snabbt som möjligt.

Tack så mycket Emil, vi ses i Plivit Trade Hallen i augusti igen!
- Tack, det gör vi!